Examensarbetets syfte är belysa några utvalda rektorers, enskilda lärares och en specialpedagogs betydelse i den allmänna undervisningen av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i grundskolan. Syftet är också att visa utvalda skolors hantering och synliggörande av elever i Missbrukande familjer. För att få bredare perspektiv på min kvalitativa studie har jag valt att se ANDT och elever i Missbrukande familjer ur ett elevperspektiv. Detta med en person som har växt upp med missbrukande vårdnadshavare. Där fokus ligger på upplevelser från hens skoltid.Examensarbetets undersökning har gjorts genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide som grund.

Kommunerna och landstingen avsätter ca 16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i årkurs.2 i gymnasiet någon gång använt narkotika. Detta är en kvalitativ studie som baseras på tre intervjuer genomförda med föräldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa på föräldrars känsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har påverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande ungdom uppnår myndighetsåldern..

Denna uppsats bygger på tre fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare och tre individuella intervjuer med hemlösa missbrukande kvinnor. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka vilka diskurser som var aktuella gällande hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet, samt hur dessa påverkade kvinnornas konstruerande av sexuella identiteter.För att undersöka syftet diskuterades följande frågeställningar:? Hur talar hemlösa missbrukande kvinnor om sin egen sexualitet?? Hur talar socialsekreterare om hemlösa missbrukande kvinnors sexualitet?? Skiljer sig hemlösa missbrukande kvinnors egna tal om sexualitet från socialsekreterarnas tal och vilka konsekvenser får i sådana fall dessa skillnader?? Vilka sexuella identiteter är tillgängliga för hemlösa missbrukande kvinnor och hur förhåller de sig till dessa?Analysen gjordes utifrån diskursanalys, teori om sexuella skript samt teori om respektabilitet. I resultatet presenterades sex diskurser som ansågs aktuella gällande de hemlösa missbrukande kvinnornas sexualitet; Den ojämna byteshandeln, Det bra sexet och det nödvändigt onda, Övergreppen och dess konsekvenser, Sexet och drogerna, Prostitution och Vem pratar om sexualitet?.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress.

Man hör mycket om missbruk och missbrukare, men desto mindre om de som indirekt blir drabbade, det vill säga exempelvis familjemedlemmar. Det är dem vi har valt att belysa i vår uppsats. Under 1900- talet har det forskats inom ämnet alkoholmissbruk, dock har större delen av forskningen ägnats åt alkoholisten. Det har gjort att man har försummat deras familjer. Vi har därför valt att inrikta oss på vuxna som i sin barndom farit illa genom att de har haft missbrukande föräldrar, vars barndom alltså varit långt ifrån ?normal?.Syftet var att undersöka hur deras uppväxt har sett ut och hur den har påverkat deras liv idag.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares förståelse av missbrukande kvinnor ur ett genus- och klassperspektiv. Missbruk är ett utbrett och allvarligt socialt problem och socialtjänsten är den aktör som är ytterst ansvarig för stöd och hjälp gentemot de som behöver. Vilka föreställningar som socialsekreterare har om missbruket och de klienter som de möter är av betydelse. Bland de klienter som uppsöker socialtjänsten för sina missbruksproblem är majoriteten män, därför riskerar kvinnor att utgöra särskilda undantag. Den teoretiska utgångspunkten var Bourdieus klassperspektiv och Hirdmans teori om genussystemet.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Barn till missbrukande föräldrar är en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmärksammas mer än vad den gör idag. Syftet med vår studie är att belysa problematik kring tillämpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.Tillvägagångssättet för att nå vårt syfte med denna studie, är att med en innehållsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer där missbruksproblematik förekommer. Vidare går vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet är att göra en jämförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer från Socialstyrelsen, är att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjänsten. Socialstyrelsen anser, att när föräldrar missbrukar bör barn och föräldrar få behandling tillsammans eller parallellt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något.

Vårt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjänstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt på vilket sätt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende på moderskap, femininitet och relationer. Vi har också tittat på vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rådande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. Vår empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gällande kvinnor över 18 år, med barn.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande föräldrar och deras syn på stöd och hjälp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i åldrarna 25-35 år som vuxit upp med minst en förälder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktär beskrevs och uppfattades på lite olika sätt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket påverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsägbart av flera intervjupersoner, bråk och konflikter förekom ofta.